Livet är slöjd!

En blogg om oss på slojd.nu, våra slöjdprojekt och slöjdfantasier.

Virkad hatt kan bli mössa!

Direktlänk 1 Kommentarer
Under produktionen av mitt första datoriserade slöjdprogram, @tt virka  1999, letade jag efter bästa tänkbara virkgarn. Samtidigt jobbade jag med lexikon-kapitlet om Textila Material och letade efter ekologiska garner;  inte helt lätt på den tiden. Det jag hittade och förälskade mig i var ett bomullsgarn från Peru, lagom tjockt och skönt att virka med. Det kom från Verner Frangs (numera Bergman/Rivera) ekologiska odlingar i Peru, och de hjälpte mig genom att skicka  fina fotografier på hur bomullen växte. Bland annat bilden nedan, som jag fäste på näthinnan och njöt av när jag satt och virkade med deras färgväxande bruna garn.
Tyvärr är brunt inte en jättepoppis färg bland mina elever, som inte känner samma fascination som jag över denna ädla vara.

När jag satt och testvirkade med Verner Frangs garn för att få fram ett fungerande hattmönster, tänkte jag i mitt stilla sinne:  "Nog är jag knäpp alltid, men är jag bara nördig, eller är garnet lättare att virka med bara för det är ekologistkt odlat?". Vid en närmare analys fann jag att garnet var Z-spunnet, och det är hemligheten med virkgarn. Är det spunnet i Z, spänner det sig när man virkar. Är det S-spunnet löser det istället upp sig och delar på sig.  S-spunnet garn känns ofta hopplöst att virka med, eftersom man inte får med sig hela garnet. Känns det igen?

Hatten blev så småningom klar, och nedan visas de ursprungliga, första bilderna på hatten.
Här är den första hatten som jag virkade av oblekt ekologiskt garn.



Denna hatt är stickad i samma sorts z-spunna garn, men är inte ekologiskt. Det heter Sunny, och i denna hatt har jag lagt in en silvertråd i hattkanten.

Olof skulle på stort scoutläger, och ville ha namn på mössan. Jag klippte ut självhäftande papper och klistrade fast på mössan. Sen sprayade jag lätt med silverfärg över. När jag tog bort pappret stod det Olof .
Jag fick tjata ett tag på Birgitta Benkel på Textilhuset Swelogent innan hon tog in eko-garnet från Verner Frang i katalogen. Nu har hon lyckats få fram nya härliga färger på garnet som fått namnet Elias. Eftersom det inte gått att få verifierat ekologiskt färgat garn från Peru, så låter hon ett svenskt företag färga garnet så skonsamt som möjligt. På bilden syns hela den nya färgskalan. Imponerande, eller hur? Heja Swelogent!
Det har tagit ett tag att få med den virkade hatten i Slöjdlexikonet. Men nu är vi nästan i mål; vi väntar bara på att få de skriftliga instruktionerna snyggt satta i PDF-format, så att de enkelt går att skriva ut.

Istället för en massa bilder som man måste klicka sig fram igenom, har jag i steg för stegbeskrivningen för den virkade hatten valt att göra två instruktionsfilmer, som tydligt visar hur man gör. För att testa instruktionerna en extra gång, satt jag och virkade när vi hade kick-off på skolan i förra veckan. Medan rektor informerade oss lärare under några timmar, hann jag göra en ny mössa, denna gång utan brätte (se nedan).

Som tur är har jag en förstående rektor som vet att jag lyssnar mer uppmärksamt när jag har något för handen.
Den här hatten är virkad av Swelogents ekogan ELIAS. Suverän att ha med på resan och knöla ner i väskan när den inte behövs.



Ljuvliga fågelholkar!

Direktlänk 1 Kommentarer
Jag såg den fladdra förbi i en tidning nånstans, och blev alldeles förälskad. Men var? Och vem har gjort den?

Som tur är dök den upp igen, i senaste nummret av Hemslöjd (nr 4, 2011):  Fågelholken virkade av jute. Design Louise Björkander.

I artikeln "Hjälp en holkhäckare" av Gunnar Jepsson & Mats Olsson i samma nummer får vi rådet att sätta upp våra nya fågelholkar redan nu på hösten, så fåglarna kan använda dem som övernattningsplats under vintern. Med artikeln följer ritningar för holk till Tornseglare och Trädkrypare.

Så börja snickra. Eller virka. På fågelhus inför vintern.

Nya symaskiner till Hässleholm

Direktlänk 0 Kommentarer
I måndags var det fyra glada textillärare till som "blev med nya symaskiner" i Hässleholms kommun. Först ut var Ingrid och Birgitta på Lejonskolan i Sösdala. Vi packade upp 16 st Janome DC4030. De fick även en liten demonstration av den roliga broderimaskinen Janome MC 350E.
Vittsjö skola har fått ny slöjdlärare, Sanna-Li, och och nya symaskiner. Det blir spännande för eleverna att komma till skolan. Monicka från Bjärnum var och hjälpte till: Tack!
Ojdå, där stod det garn... då måste man ju bara stanna :-)
I Vittsjö ligger ju Borgs vävgarners butik mm! I butiken fanns en fin utställning av uppvävda alster, underbart vackert!
Man kan ju inte lämna en garnaffär tomhänt så några små "godisbitar" blev det + en vävbok för äkta vävnördar. Det får bli en present till Sara.

En "favvobild"

Direktlänk 1 Kommentarer
Äntligen!

Nu har jag återfunnit denna underbara bild som jag letade efter i samband med "burka-debatten".

Den är tagen av min dotter Sara på Midsommarafton det året hon deltog i ett projekt om Hållbart Entreprenörskap i Thailand. Halva projekt-tiden tillbringades i Thailand, och halva i Vara i Sverige, där deltagarna från både Sverige och Thailand firade en traditionell svensk Midsommar. Sara hade lånat min folkdräkt (som kommer från Oxie härad), och en av hennes Thailändska vänner ville prova den. Lite stor i storleken till denna lilla dam, men klädsam tillsammans med hijab, eller hur!



Slöjdsemester på Gotland

Direktlänk 1 Kommentarer
Jag blev inviterad till en liten minisemester på Gotland över helgen och det kunde jag givetvis inte motstå. Första gången jag var på Gotland var jag inbjuden till Solbergaskolan för att hålla ett tvådagars seminarium för slöjdlärarna där. När jag skulle hem igen fick jag en timme över innan taxin skulle komma. En av lärarna tipsade mig om att gå runt ringmuren, det skulle ta precis en timma. Det var en såndär riktigt solig och vacker oktoberdag som gör en lycklig. Jag minns att jag tänkte: Detta var första gången på Gotland, men inte den sista!

I augusti 2009 fick jag chansen att följa med döttrarna och deras vänner till Medeltidsveckan. Jag hann en hel del mer än att bara "leka medeltid", och när jag åkte hem tänkte jag:  Hit kommer jag att återvända...

Augusti 2011
SidenGården i Vall ligger strax söder om Visby. Jag blev naturligtvis nyfiken när jag fick höra talas om det och åkte dit. Det var fina tyger utställda och en äkta Jaquardvävstol höll på att trimmas in.

Jaquardvävstolen är uppkallad efter uppfinnaren Joseph Jaquard. Maskineriet, som ni kan se sticka upp genom taket på bilden nedan, styr de vita snörena - "harnesket" - som i sin tur är kopplat till varptrådarna. Mönstret styrs av långa kedjor med hålkort. Vävstolen på bilden nedan är från 1860 (du kan klicka på bilderna för att se dem i större format).

Jaqards vävmecanique är "ur-modern" till dagens datorer.

På SidenGården fanns till och med kungen. Inte uppstoppad men väl uppvävd!

Ulla Cyrus-Zetterströms unilka samling av Franska handvävda 1700-tals sidentyger är donerade till Sidencompaniet och visas här.

Här är vävningen på gång. Ännu så länge är det bara vanlig tuskaft men förhoppningsvis kommer vävstolen igång på riktigt.
På SidenGården visades även ett fint bildspel om sidenproduktion och historik. Men tyvärr var lokalerna så undermåliga att min vän som var med fick andnöd av den dåliga luften... Helt spontant kan jag tycka att eftersom siden är vår absolut exklusivaste textilfiber hade jag gärna sett utställningen i ett något värdigare hus än en gammal ladugård. Inte utan att man önskar att någon rik stiftelse eller dylikt kunde stötta dessa entusiaster med nya lokaler...


Jag kan ju inte åka till Gotland utan att få träffa Gunilla Östbom. Gunilla är medförfattare i Slöjdlexikonets del om Nunotovning.
Så här mysigt ligger Ullrum i Rute.
Ullrum är en butik av den typen där man går in och vill säga: "En av varje, tack!"

Så läcker! En nunotovad jacka med myror!?!
Och här står Nilla och jag utanför hennes härliga hus...

...med utsikt över får och höns.

Jag måste givetvis gå in och klappa lite på de härliga "fällarna".


Åtta höns är gårdens tillökning denna sommar. Så vackra! Jag fick lust att "brodera av dem".

Slöjdglada barn  
Virka och sticka kan man göra överallt. I vintras hittade jag min dotter Sara på Umeå bussstation, stickande i minus 20 grader C. (Bildbevis HÄR!) Men det går lika bra att handarbeta i högsommarhetta!

Här sitter David och virkar på den paradisiska stranden i Sanviken på Gotland.
Det blev först en liten gubbe med keps, och sen en större.
Jag lät David och hans kompisar testa vår nya film på youtube om "Vänskapsband" , och det gick bra att se den i mobilen. De lärde sig direkt och satte full fart på fingrarna.


Jag hade tagit med boken "Virka söta djur" av Petra Sundberg (2010) som inspiration, men den förutsätter att man kan virka. Det kan man antingen lära sig av kapitlet "Virka" i vårt Slöjdlexikon eller "live" av någon virkvan person som har massor av tålamod...

På färjan hem var det mysigt att ha lite virkning i gång...
...och hur lycklig ska inte Mamma bli när hon får ett armband med kärlek!?!


De var lite bilder från en helg på ett Gotland som smakade mer...



Ära vare gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden

Direktlänk 0 Kommentarer
Nu är det dags att plocka fram familjens gamla slöjdalster ur gömmorna:

Nordiska museet i Stockholm förbereder en utställning om SKOLSLÖJD, och efterlyser dina sneda, stenhårt virkade grytlappar och knubbiga smörknivar!

Skolämnet skolslöjd är unikt för Norden. Det är ett ämne som fostrat såväl goda husmödrar som fingerfärdiga kirurger och som förenar handens och ögats arbete. Slöjd har sedan 1800-talets slut varit viktigt i den svenska skolan, skriver Nordiska museet.

Så här lyder Uppropet till utställningen som öppnar i februari 2012:

Nordiska museet behöver hjälp att få in berättelser om både lustfyllda slöjdtillfällen och skräckupplevelser. Gärna också lyckade och misslyckade trä- och syslöjdsalster, eller fotografier av dem, från olika tider.
Löddby folkskola i Uppland. Lektion i textilslöjd. Årtal okänt.
Foto: K H Hernried Nordiska museet.

Vad gjorde du i slöjden? Berätta ditt slöjdminne!

Alla som har en grytlapp eller smörkniv från skolslöjden får gärna skicka in den till Nordiska museets utställning!
 
Museet vill även ha berättelser om det som blev fel eller fult, det man avskydde att göra eller det som var roligt och som man blev nöjd med i sy- och träslöjden. Den som har andra slöjdalster kvar, såväl avslutade som oavslutade och misslyckade, är välkommen att skicka in en bild eller beskriva dem i texten. Då kan de eventuellt också visas i utställningen.


Lektion i träslöjd. Tillverkning av björn i trä efter ritning. Årtal okänt.
Foto: K H Hernried Nordiska museet

Grytlappar, smörknivar, berättelser och eventuella bilder behöver vara Nordiska museet tillhanda senast 30 september 2011.
 
Skicka dem till: 
Nordiska museet
Att: Maria Perers
Box 27820
115 93 Stockholm
 E-post: maria.perers@nordiskamuseet.se

Favoriter från Hantverksmässan

Direktlänk 0 Kommentarer
Här är årets fynd från Hantverksmässan i Båstad. När jag kom hem önskade jag att det blivit fler: Det fanns så mycket fint! Som tur är har jag sparat visitkort från några slöjdare som jag kan söka upp själv på egen hand.

Småduk, täljämnen, tovad fågel, silverring, smulbräda, ostbrickor och en härlig luva till vintern blev årets fynd på Hantverksmässan i Båstad.

Riktigt roligt var det att träffa en vävande konsthantverkare och tillika textillärarkollega från Östergårdsskolan i Halmstad: Nina Floderus, som vävt den fina småduken på bilden. Hon berättade att hon har inte mindre än sex (6) vävstolar i gång i sin slöjdsal samtidigt. Så imponerande! För hur ska eleverna kunna förstå hur ett tyg är uppbygt om de aldrig fått möta en väv? Att få sätta sig vid en vävstol och slå in inslag på inslag är en fantastisk känsla, och alla kan väva! Känslan när hela kroppen samspelar och skytteln löper, tramptag för tramptag och bomen  slår till, den känslan glömmer man aldrig. Heja dig, Nina som håller igång!  Hoppas att ditt arbete kan inspirera andra, och ge trångbodda lärare argument att kräva större slöjdsalar!

Jola Glimäng är flitig vid stickmaskinerna och jag köpte en härlig grönrandig mössa från Jola Design. Gert Grimberg från Skåneslöjd höll täljkurs, och sålde knivar och täljämnen av lind. Fiffigt att kunna köpa färdigt! Från Skåneslöjd köpte jag också ett par gulliga ostbrickor. En praktisk smulskärbräda från Boslöjd i Gullabo köpte jag, och den lilla tovade fågeln får följa med till skolan som inspiration. Både Helena, min väninna Anna och jag föll för ringar från SilverRingen som var gjorda av gamla skedar och gafflar i silver och nysilver; ett härligt återbruk. När jag dessutom hittade en med monogrammet 'S' var jag naturligtvis tvungen att köpa den till dottern Sara.
« Äldre Start Nyare »