Livet är slöjd!

Jag vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt hade Sara tackat ja till att hålla i en worshop på ett Japanevent i Stockholm och lovat virka figurer... Inför eventet blev både hon och Moa lite smått virkvilda och här är några av figurerna som de producerat.

Det värsta är att det är smittsamt. I går kväll hade vi ett långt samtal mellan Sätergläntan och Lund, Moa och jag hade högtalartelefon och Sara satt med headset, ivrigt virkande alla tre :-)
Sara började på ett pannband och ville lära sig hur man virkar så det ser ut som stickat. Det finns beskrivet med film på Virka. Moa håller på med en figur som ska bli födelsepresent och åka till nordNorge. Jag har länge gått och klämt på ett härligt vinrödmelerat raggigarn, det får bli en sjal i "halv mormorsruta". Hel mormorsruta finns också beskriven på Virka, jag lägger dit sjalen så fort den blir klar (om den blir bra). Har man bara lite garn och en virknål kan det aldrig bli tråkigt :-)

Jag kan inte komma ihåg att jag slöjdat särskillt mycket som barn. Pärlplattor la jag förståss konstant i ungefär 10 år men jag kan inte minnas att jag sydde något eller så. Men så hittar man sånna här bilder - jag är typ fem bast och har precis sytt min första nalle!

Jag har iallafall kommit fram till sätergläntan nu, spännande, läskigt och kul! Imorgon börjar det!

Nu kanske ni undrar vem det är som kommer inhoppandes i bilden. Det är ju jag! *tada*. Moa alias dunderdemo (ett smeknamn jag fick i högstadiet när vi behövde skilja oss Moór åt). Jag är den yngsta dottern i Degerfälts familjen precis hemkommen från ett fantastiskt år på Irland, som är ett land där kulturen sprutar ut från vart gathörn (jag kommer säkert att berätta mer om mina upplevelser därifrån). Nu har jag äntligen landat med båda fötterna i Sverige och med tankarna i slojd.nu. Här har jag jobbat nu i fyra veckor med att inreda butikslokalen, sortera och organisera det överfulla förrådet som är fyllt med textila och icke textila inspirations material. Om jag ändå hade 30 timmar om dygnet! Då hade jag legat begravd i färger, ull, garn och cykelslangar i alla fall 16 av de timmarna! Nå ja, jag får nöja mig med att få arbeta i en lokal fylld av inspiration och glädje. Nu är det så att min kära syster tänkte lämna oss under ett år och flytta upp till Sätergläntan i Dalarna. Där ska hon bevara vårt svenska kulturarv och lära sig väva. Förhoppningsvis fungerar Internet uppe på berget så att vi får höra från henne med jämna mellanrum här på bloggen. Som avslut på Saras arbete här och början på mitt tänkte vi ha en sommarfest! Vi vill framförallt visa den nyinredda lokalen och alla de fantastiska symaskiner vi säljer här. Alla som har vägarna förbi är hjärtligt välkomna på lite kaffe och tårta. Självklart får ni chansen att testa alla maskiner och om ni känner någon som snart fyller år eller vill vara i god tid med julklappsinköpet så varför inte använda vår fantastiska broderimaskin och ge bort en namnprydd handduk. Välkommen!