Livet är slöjd!

En blogg om slojd.nu, läromedel, fortbildning och symaskiner. Välkommen!

Miniloom madness!

Direktlänk 1 Kommentarer
Min nyaste leksak (sen jag köpte spinnrocken) är miniloomen! (minivävstolen)
Jag har snott (lånat) den från vävstugan.


Det är en stor minivävstol, kan man säga. Definitionen på stor minivävstol är att folk stirrar och pekar om man åker med den på spårvagnen en lördagskväll och säger saker i stil med "titta en spinnrock". En liten minivävstol hade man istället kanske kunnat ha i ryggsäcken eller nått. Jag har med min fot på bilden så att ni ska få en uppfattning om hur stor (eller liten?) minivävstolen är. Jag har 41 i skor.

Miniloomen har många fördelar och några nackdelar:

Fördelar:
  • Det är mycket, mycket lättare att väva jämnt och snyggt på en miniloom än på en fjantig bandvävstol. (skoltips!!)
  • Man kan dra på en varp ganska enkelt eftersom man rationaliserar bort redkams eller förskedningsmomentet. 
  • Pinnarna som man knyter fram på och har längst bak är smala och efsingarna kan med fördel utnyttjas till frans.
  • Den är perfekt om man vill sätta upp en liten väv och testa färgkombinationer, kvalitetet och tekniker (i tuskaft t ex: vissa färgeffekter, varp och inslagsrips, trensaflossa och rya, eller olika tekniker i kombination! Jag tänker att man kanske kan göra en bildväv också (en, lång, kanske till en präst!))
Nackdelar:
  • Man skiftar skaft med handen och inte med fötterna och därför känns det som att det blir oflyt i vävandet om man samtidigt måste hålla en eller två "skyttlar" (jag använder en bit kartong som jag vevar upp garnet på) i handen. Därför kan det vara mysigt att väva tillsammans med en kompis, då kan en byta skaft och en väva. 
  • Den har bara två skaft, alltså kan man bara väva tuskaft på den. 
  • Jämfört med en annan vävstol är den väldigt liten (godag yxskaft), men man hade nog kunnat väva uppemot 25 -30 cm i vävbredd om man satt på fler solv. Man kan alltså väva t ex grytlappar, disktrasor, löpare, näsdukar och halsdukar.


Detta är min tredje halsduk som jag vävt på miniloomen. Denna är vävd i en färgeffekt med varp och inslagsordning 2 svarta, 1 vit, 2 svarta, 1 vit osv. Jag har lyxat till det och köpt drops garn Nepal med 65% fårull och 35% alpacka, mjukt och gott och varmt! Handspunnet garn funkar mindre bra när man väver färgeffekter, eftersom det är svårt att få så jämnt som jag tycker att det är viktigt att garnet är för att mönstret ska synas ordentligt.




Jag tycker att det är ganska fräckt att man kan göra ett sånt här mönster i  tuskaft.  (men jag måste nog jämna till fransarna lite)





Det här är miniloomhalsduk nummer 1 som jag och John gjorde tillsammans. Den är inte lika stilrent snygg och speciellt inte i kanterna eftersom varpgarnet är tunnare än inslagsgarnet men den har en slags touch av hemmagjord som man lika gärna hade kunnat köpa dyrt i en flott affär. 
 John är lycklig eftersom han slipper använda sin gamla halsduk av fleece.




  1 Kommentarer :

Inger Degerfält skrev 31 oktober 2011 22:58

WOW du är ju proffs! Jag ska genast skicka upp babyalpacka när jag kommer hem. Vill ha en!
Kram mamma

« Äldre Start Nyare »