Livet är slöjd!

En blogg om slojd.nu, läromedel, fortbildning och symaskiner. Välkommen!

Renforsskolan i Vindeln - ett kulturellt föredöme.

Direktlänk 0 Kommentarer
I går var en intensiv Västerbottendag. Jag vaknade i Vindeln kl 06.00 och somnade i Ultervattnet srtax efter midnatt.
Lärarna på Renforsskolan i Vindeln måtte ha gjort en väldigt fin ansökan till "skapandeskola". I går genomförde de en heldag med kultur för eleverna.
Jag kände mig stolt över att få vara inbjuden tillsammans med följande gäng.
Surolle
Tomas Skimutis
Kravallslöjd
Maria-Therese Andersson
och sist men inte minst en slöjdare som hette Frida, (tyvärr hittar jag inte dej på nätet)

Kulturskolan passade också på att underhålla på rasterna.

Eleverna var indelade i grupper och hann besöka fyra av oss under dagen. Eleverna ja, så många ljuvliga slöjdämnen det finns! Det är alltid lika roligt att få vara med på högstadiet.
Charlotte som är textillärare på skolan var med mig hela dagen och hennes kollega från mellanstadiet kom och tog del av hur jag undervisade med hjälp av datorn. Det var ganska stora grupper så vi bestämde oss för att "Tova-loss". Det blev massor av Mi-band, Frisbees och även boll på ballong. En del av eleverna blev riktigt tända på tovning och vill fortsätta nästa slöjdtillfälle. Charlotte hade letat fram några gamla bärbara datorer som vi la in hela Slöjdlexikonet på så att eleverna har till gång till allt även fortsättningsvis... och de lärde sig en del skånska i går så det ska säkert gå bra.
Det är roligt att tova, på tvättbrädan krympte ullen snabbt.

Även de lärare som följde med blev inspirerade att testa...

Vissa hade tränat in både fotomin och en skånsk fras att impa  med

Vi märkte att det var stor skillnad på vilken ull eleverna använde, bäst resultat fick de som tovade med Wåhlstets Prisma.

Det är såhär en äkta dator ska se ut, full av slöjd!

Kravallslöjdarna Anna och Stefan kom och la pärlplattor med de så kallade "kidsen"

En fiffig elev gjorde ett mjukt och skönt Mi-band till sin skåpsnyckel.

Två ull-frälsta elever.

Längst bak till höger ser vi Charlotte skymta fram i sin stora härliga slöjdsal, eleverna har sina frisbees kast-klara!

Vindeln bjöd på ett underbart vinterväder, så det var härligt att testa ute hur långt frisbeen kunde gå.

Kul med elever som freestylar helt och gör sin egen grej.

Vi värmde upp med att tova Mi-band och några fortsatte med det. Här ser vi skolrekordet, NIO Mi-band på en lektion!
STORT TACK TILL ALLA LÄRARE OCH ELEVER FÖR EN MINNESVÄRD DAG!

Men varför somnade jag i Ultervattnet? Och hur kom jag dit!?!
Min kära svåger hämtade mig, bara 7 mil enkel väg... väl framme fick jag njuta av att vara gammelfaster :-)



Välkommen John!

Direktlänk 0 Kommentarer
Välkommen John! Både till bloggen och till familjen. Jag gillar din kreativitet och fantasi. Hoppas att det inte var på grund av tristess som du lämnade en hel hjord av utklippta välvikta små odefinierbara djur på bordet när du var här på middag :-) Jag kunde inte motstå att ta en bild på dem!


John vill också vara med på bloggen.

Direktlänk 2 Kommentarer

Min pojkvän John, är en trogen "livet är slöjd" anhängare. Hans bästa slöjd är mobiler, eller oroar som man säger på hemslöjdska. En oro består av en rund ring längst upp med snören som hänger ner  med olika fina saker i. Oftast trär man trådarna med papperspärlor och har "rondlar" av papper eller tyg emellan. 

Traditionen säger att man ska hänga upp oron i ett kvinnohårstrå - på så sätt hänger den aldrig riktigt stilla!

John men några av mobilerna!

Johns mobil-hype började när vi skulle hem till vår kompis Helen på hennes födelsedag och inte hade någon present men en massa Gudrun Sjödén kataloger. Vi hjälptes åt att göra den första mobilen och nu, en lång och tråkig vinter senare liknar Johns rum snarare en mobil-djungel med luftballonger och små pappers-städer än någonting annat.

Närbild på mobil! John använder vilket oglansigt papper han kan få tag på men allra helst katalogerna från Gudrun Sjödén för dom har så fina färger!

Saker jag gör och inte gör.

Direktlänk 0 Kommentarer
Utan att överdriva kan jag säga att jag lever ett enkelt liv, där vissa saker är framprioriterade och vissa radikalt bortrationaliserade.

Här kommer listan över saker jag gör och inte gör:

Saker jag gör:
1. Väver.
2. Stickar.

Saker jag inte gör:
Köper och lagar mat.
Tittar på TV.
Pendlar.
Är ute och njuter av vårsolen.
Söker sommarjobb.

Skylten mot verkligenheten som sitter precis nedanför Sätergläntan. Bilden tog jag i höstas, än är det massa snö kvar  här uppe i norr :D 

Barbie kan skratta sig lycklig!

Direktlänk 3 Kommentarer
Jag var tvungen att sy en liten klänning av tyget., som ju är ett klänningstyg! Nu behöver jag bara en barbie! Mina klasskompisar tycker att jag ska väva och sy en likadan klänning till mig själv :D 

Optisk Illution som projektarbete!

Direktlänk 1 Kommentarer
Här kommer ett smakprov av mitt projektarbete på Sätergläntan som vi började med förra veckan.
Jag ska (har precis) börjat med att väva en rekonstruktion av ett klänningstyg i bomull som är vävt någon gång före 1960. Sen ska jag göra en provväv där jag testar på lite andra  färgeffekter (förhoppningsvis hela 42 olika!) (en färgeffekt är i korthet när man får fram mönstereffekter i tyget genom att ha olika partier med mönstrade trådar i varp och inslag, "hundtand" är den vanligaste http://www.solheminredning.se/se/art/klippan-ullplad-hundtand.php), mer om den kommer när jag har gjort den.

Som slutprodukt ska jag sen välja ett av de mönstren jag får fram och väva en tredje väv till någonting som jag inte bestämt alls. Kanske blir det möbeltyg, tyg till någon typ av kläder, handdukar, kuddar eller något man kan hänga på väggen! Iallafullafall: här är det jag vävde idag. (och satte upp igår och lite i måndags)

Originalet - insamlat i norra Kalmars län 1960 av Gertrud Grenander Nyberg. 

Kopian jag vävde idag! Ganska jäkla nöjd!
Det är vävt med bomullsgarn 30/2 (tänkt sytråd) och har 28 trådar per centimeter(!) Därför satte jag bara upp 20 cm, i och med att det bara är ett prov. (men det blev iallafall 560 jäkla trådar att skeda och solva) Det är relativt lättvävt, förutom om en tråd går av. Då gråter man lite.

Jag var bara tvungen att montera upp provet på en likadan kartongbit som originalprovet! Eva tyckte att jag  borde ha skrivit vävt av Sara Degerfält, fröken - som på originalet. Men någonstans går gränsen.

Den långa resan till berget

Direktlänk 0 Kommentarer
Efter ett antal timmars tågresa var jag äntligen framme i insjön för att spendera en helg med syster Sara. Jag kom fram mitt på dagen då solen stod högt uppe på himlen och fick snön att gnistra i vårljuset, med ryggsäcken på ryggen påbörjade jag den långa vandringen (3km) upp för berget. Plötsligt fick jag en låt på hjärnan som jag inte sjungit sen jag var liten, högt uppe på berget finns ingen polis, där kan man gå naken och släppa en fis! Högt uppe på berget var det i allra högsta grad! Mest som jag gick och funderade på om jag hade platsat i biggest looser, på grund av min dåliga kondition, stannade en bil med två skäggiga män framför mig och jag ser nog väldigt förvirrad ut för Sara skrattar när hon hoppar ur baksätet. Mannen i framsätet säger något på norska som jag inte förstår och min väska fick åka med till leksand för att köpa öl till st Patricks day! Väl uppe på berget fick jag "tour the gläntan" och bestämde mig genast för att här ska jag gå nästa år! Saras rum är litet men mycket mysigt, ett större rum behövs inte eftersom hon spenderar alla sina vakna timmar i vävsalen. När vi kom dit fick jag träffa japanerna som bodde hos mig, Sera (som en ena japanen hette) lärde mig att spinna lin. Jag var otroligt dålig på det och tråden gick av hela tiden men det var kul att testa på, hon sa att den tråden som jag spann skulle påminna henne om mig när hon tittade på sin anteckningsbok, som hon skulle klä det spunna och vävda linet med. I Saras vävstol sitter hennes helgprojekt, en trensaflossa! Den fick jag också hjälpa till med och där tog jag i alla fall inte sönder några trådar! Fastän vi fick ta upp en och annan knut som jag i min iver knöt fel. Trensaflossa är roligt att väva och det går fort! Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan det och rya men jag är glad att det finns en skillnad för det hade ju varit tråkigt om inte ordet trensaflossa fanns, eller hur? Saras väv är gjord efter ett traditionellt mönster med lite wako färger, spännande kombination, nytänkande och framför allt Sara rakt igenom! Jag gillar den skarpt (trots att jag var skeptisk i början) 100 poäng till min syster på berget! Vi tog också en sväng till fikarummet, färgrummet, trä, sömnad, stickning, kortkursarna som satt och sydde i skinn, smide, butiken och bibliotek. För varje del av skolan man besökte blev man inspirerad och mäkta imponerad! Var man än gick så såg man folk som satt och kämpade med sina projektarbeten som dom påbörjade i dag. Det ska bli spännande att se hur det gick när jag kommer tillbaka på öppet hus! Mer prat, bilder och inspiration kommer senare!

Slöjda på skånska!?!

Direktlänk 1 Kommentarer
Man lär sig inte enbart att virka, man lär sig skånska också. Denna ljuvliga lilla filmsnutt kom från Gunilla Fridh i Vargön och visar att eleverna lärt sig mer än att virka av datorn. Heja er!
Se filmen här

Hela gruppen Online!

Direktlänk 0 Kommentarer
Nu är Åbyskolan och Kungshögskolan i Ljungby¨samt Tunaskolan i Lund testskolor för utökat abonnemang på Slöjdlexikonet. 16 datorer kan nu vara inloggade på Slöjdlexikonet online samtidigt! Vi hoppas att detta ska bli en verkligt skön avlastning för lärarna och göra att eleverna hinner mer och kommer längre i sitt slöjdande.
Till hösten hoppas vi kunna erbjuda denna möjlighet till alla skolor där eleverna har egna datorer.
Här loggar du in på Slöjdlexikonet
och så här såg det ut i Ljungby!

...å var hon sitter o var hon går...

Direktlänk 2 Kommentarer
Jag hade stämt möte med Sara på busstationen i Umeå, så här hittade jag henne... stickande på sitt mastodontprojekt "Spedetröjan" Snön syns och jag kan berätta att det var ganska många grader minus, snacka om stickentusiast...  
« Äldre Start Nyare »